Ur skogens mörker kommer en lång båtshake, skjuts in genom det öppna fönstret, in bland partygästerna som dansat sig varma.

Vi är jordens.

kylig vind går genom skjortan och trevar efter hjärtat.

En viss uppriktighet är på sin plats, bara man inte släpper med blicken det där som driver i samtalets utkant: någonting mörkt

inne i mig står tiden stilla, oändligt med tid, den tid som behövs

man har tunna väggar

friden kan komma droppvis, kanske om natten när vi ingenting vet, eller som när man ligger på dropp i en sal på sjukhuset.

Jag har examen från glömskans universitet och är lika tomhänt som skjortan på tvättstrecket.

Waking up is a parachute jump from dreams.

Something came from underneath, rose slowly and inexorably like a massive column of mercury. One was not allowed to turn one's head away.

Begravningarna kommer tätare och tätare, som vägskyltarna när man närmar sig en stad.

Det är minuternas krig.

Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Jag spelar Haydn efter en svart dag och känner en enkel värme i händerna.

vad som helst, bara jag slipper känna mig själv.

härmar en som ser lugnt på världen

För mycket som varken kan skrivas eller förtigas! Han är lamslagen av något som händer långt borta.

Jag vet att jag måste långt bort, tvärs genom staden och sedan vidare, tills det är dags

Vi är inte utan hopp. Vi är jordens.